Metadata – vad kan gå fel?

NASA Satellit

Med det tema som vi har för nästa nummer av den av ArkivIT utgivna tidskriften Arkiv Information Teknik så skrivs det mycket om olika aspekter för metadata. Men – vad kan gå fel om det inte finns metadata eller om det är fel metadata? Låt oss börja i den spektakulära änden där följderna ibland blir akut spännande men också tragiska.

Artikelförfattare: Leif Pettersson, konsult på ArkivIT

Vi börjar med en av mina favoriter. 23 september 1999 förlorade NASA kontakten med den 638 kilo tunga satelliten Mars Climate Orbiter. Den skulle efter en 9,5 månader lång resa genom rymden mot Mars (669 miljoner kilometer) påbörja sitt inträde mot planeten för att sedan genomföra atmosfäriska mätningar. Exakt vad som hände går inte att fastställa idag. Antingen brann den upp i atmosfären eller så “studsade” den på atmosfären och försvann ut i rymden. I efterhand kunde NASA konstatera att den hade nått atmosfären tidigare än planerat. Vad gick fel?

Satelliten beställdes av Jet Propulsion Labratory (JPL) men byggdes av Lockheed. Under den utredning som genomfördes efter misslyckandet fann utredarna att Lockheed hade använt United States customary units medan JPL använde International System of Units. I korthet, JPL använde centimeter, millimeter och kilo. Lockheed byggde med inches och pounds.

När det blir fel kan mer än pengar förloras. I vissa tragiska fall har även liv förlorats. Ett exempel med tragisk utgång är sannolikt ett av väldens mest kända skepp, vars museum har fler besökare än Skansen. Jag talar naturligtvis om regalskeppet Vasa. Något gick seriöst fel med Vasa som seglade en kort sträcka innan hon kantrade och sjönk. 30-50 personer omkom i olyckan. Varför hon sjönk råder det delade meningar om. Att hon hade för lite ballast är konstaterat och en av orsakerna.

Vad vi idag också kan konstatera med hjälp av modern lasermätningsteknik är att hon, förutom att fartygskonstruktionen över vattenlinjen generellt väger för mycket, är större och tyngre på babord sida än styrbord sida. Det har också konstaterats att beroende på vilken långsida av skeppet du studerar kan du se att olika tekniker har använts för att lösa likartade problem. Den instruktion som gavs, att 4 tum tjocka balkar skulle användas, var inte tillräckligt. Det saknas en parameter, en metadata. Vad som sannolikt har hänt är att på styrbord sida arbetade svenska timmermän som använde svenska aln och tum. En svensk aln är uppdelad i 12 tum. På babord sida arbetade holländska timmermän som använde Amsterdam-aln. De delade upp sin aln i 11 tum. Den ”holländska” sidan är helt enkelt kraftigare byggd än den svenska sidan. Att Vasa är topptung och instabil blir inte bättre av att hon dessutom är ett antal ton tyngre på ena sida (den sida hon kantrade åt) jämfört med den andra sidan.

Nu märks inte brist på metadata, eller fel på metadata, fullt så dramatiskt i vardagslivet. Vi är så vana vid att behöva leta efter information, både egen och andras, att vi ofta inte riktigt tänker på det. Det intressanta är att det är så svårt att hitta forskning kring detta. Många skriver att det är dyrt med högkvalitativa metadata. Om detta verkar de flesta vara överens, framför allt inom kultursektorn. Varför vet vi inte vad det kostar att inte hitta information på grund av saknad eller dåliga metadata? Varför räknar vi inte ut vad det kostar att förvalta information som inte används på grund av att den är svår att hitta? Personligen har jag aldrig arbetat i en organisation som har ett kostnadsställe som heter ”Inte hittat information” eller ”Jag fick skriva om information jag vet finnas någonstans” (jag har ofta saknat ”Datorstrul” också). Varför accepteras detta?

Det talas ofta om att vi har för mycket information men det är en sanning med modifikation – det är enligt mig en sann paradox vi talar om här. Vi hittar för mycket information för att det finns för dåliga metadata att använda vid sökningar. Det finns inte möjlighet att ange sökparametrar som gör att vi endast hittar den information vi har behov av. Vi kan helt enkelt inte ställa vettiga frågor för det finns inte tillräckligt med metadata som möjliggör detta och det i sin tur gör att vi ofta hittar för mycket information. En följd av detta är att merparten av den information vi framställer endast används en gång, även om den skulle kunna återanvändas.

Information är en helt unik resurs. Det är den enda resurs jag känner till som ökar i värde ju mer den används. I AIIM White Paper “Innovating Content Creation and Reuse” från 2015 redovisas resultatet av en enkät som 377 organisationer runt om i världen har besvarat. I den framgår att ca 20 % av de som svarat har tagit fram en metadatastandard som används, medan över 80 % anger att de letar för mycket efter informationen och inte återanvänder den. Någonstans här borde det finnas en ekvation som faktiskt gör metadata lönsam.

Min erfarenhet är att arbetet med att få ordning på information ses som en ”onödig” kostnad eller ”overhead” som det ibland kallas. Kostnader för arbetet med att få ordning på organisationens information vägs sällan eller aldrig mot kostnaderna som uppstår när rätt information inte kan hittas. De kollegor som arbetar med att administrera information är ofta de som först blir uppsagda när det krisar. De ses helt enkelt som minst nödvändiga för organisationerna. Det som krävs är ett systematiskt arbete att skapa organisationsövergripande informations- och begreppsmodeller, att skapa förutsättningar i de kritiska verksamhetssystemen att kunna ange och fånga metadata, att ge utpekade roller ansvar för detta arbete samt att göra nödvändiga ekonomiska investeringar. Allt detta kräver ett långsiktigt engagemang och strategiskt tänkande. Kanske är det just här den främsta utmaningen ligger. Avkastningen kommer inte inom ett eller två år utan värdet ökar över tid, ibland ganska lång tid.

Här krävs kanske en bondes mentalitet? Det jag gör idag kommer att gagna nästa generation och vetskapen att det vi sår idag kan skördas imorgon.


Kommande nummer av Arkiv Information Teknik

Den 12 september släpps Arkiv Information Teknik nr2/2019 med tema Metadata. Numret kommer att vara tillgänglig för nedladdning här samt på tidskriftens egna webbsida www.arkivinformationteknik.se, där det även finns möjlighet att starta en prenumeration på tidskriften i pappersformat.

Innehåll:

Författare: Per Axbom
Artikel: Tusen ord och en plats – Din bild säger mer än du önskar

Författare: Magdalena Sjödahl (konsult på ArkivIT)
Artikel: Webbarkivering och metadata

Författare: Jonas Karlsson
Artikel: Arkivredovisningsmetadata i e-arkivet – eller konsten att förteckna ett arkivpaket

Författare: Anna Aldehag, Anders Fejer, David Svärd, Dick Lindberg, Mattias Fredriksson, Ulrika Freiholtz
Artikel: Vad gör Socialstyrelsen för att Sverige ska vara bäst i världen 2025?

Författare: Alexandra Meija (konsult på ArkivIT)
Artikel: FGS och metadata i korthet

Författare: Erik Andås
Artikel: Betraktninger om arkiv – fra en nordmann i Sverige

Författare: Marcus Lindqvist (konsult på ArkivIT)
Kåseri: Identitetskris i metadatasamhället

Författare: Stina Degerstedt
Artikel: Paradigmskiftet inom metadata på Kungliga biblioteket

Författare: Anna Kharkina (konsult på ArkivIT), Mats Lundell
Artikel: Metadata vid arkivering av kulturarv

Artikel: 6 snabba med Catharina Grönqvist

Författare: Markus Birgander (Forefront)
Artikel: Detaljerad data i mängder – ett måste för bra beslutsstöd

Författare: Fredric Landqvist
Artikel: Metadata och hållbara organiseringsprinciper

Författare: Matthias Palmér
Artikel: Metadata, öppna data och PSI

Leif Pettersson (konsult på ArkivIT)
Artikel: Metadata – varför finns den?

Redaktion:

Alexandra Meija
Tf. chefredaktör 
E-post: alexandra.meija@arkivit.se
Telefon: 0760 – 500 250 

Helena Sääf
Redaktör
E-post: helena.saaf@arkivit.se
Telefon: 0760 – 510 190 

Leif Pettersson
Redaktör
E-post: leif.pettersson@arkivit.se
Telefon: 0709 – 145 478 

Ida Granholm
Webbansvarig & formgivare
E-post: ida.granholm@arkivit.se

Fler nyheter

Cookie notice
ArkivIT.se använder sig av cookies. Om du inte vill att vi använder cookies vid ditt besök kan du när som helst ändra inställningar för cookies i din webbläsare.